Lindsgården

  

Ett naturligare lantbruk

   

Start

 

Lantraser

Gotlandskanin

 

Hedemorahöns

Blekingeanka

 

- Våra ankor


Trädgårdslandet

Sadelmakeriet

Snickeriet

Husfolket

Salutorget

Kontakt

Länkar

Galleri

Gästbok

Blogg

Blekingeanka


Tama ankor började hållas i vårt land först under medeltiden. Till en början var det halvvilda gräsänder, som så småningom blev lantrasankor, Svensk blå anka, Svensk gul anka och Blekingeanka. Undantaget utgörs av myskankan. Dess vilda ursprungsart är myskanden. Myskankan kom från Sydamerika till Europa med återvändande erövrare på 1500-talet. Till Norden kom den först något århundrade senare. Den svenska stammen av myskankor betraktas i dag av SLK och SJV som lantras.

 

Den kommersiella ankuppfödningen i Sverige är mycket liten och består endast av ett fåtal kontrollslakterier. Det lär bara vara drygt 87 000 slaktfåglar registrerade. Rasen som används är oftast Pekinganka. Ankor skulle lämpa sig mycket väl för ekologisk uppfödning, men idag lär det endast har registrerats 140 st.

 

Blekingeanka

Blekinge ankan är vår senast funna lantrasanka, och samtidigt den mest ursprungliga.


Flera äldre fjäderfäuppfödare talade om att de i sin ägo haft lantrasankor av gammal stam från Blekinge. Först 1994 gav sökandet resultat. En liten flock, 2 andrikar och 5 ankor, fanns kvar hos Ture Nordström på Ungskär i Blekinges yttre skärgård. Av tradition hade ankorna hållits och förökats på stall under vintern för att sedan släppas ut i havsbandet, där de förutom fiskrens i stort sett fick klara sig själva. De utgör sannolikt en i stort sett oblandad och oförädlad rest av den gamla lantrasankan.

Blekingeankan är ett av våra mest utrotningshotade lantrasfjäderfän. Vid den senaste räkningen 2008 fanns bara 100st avelsdjur registrerade. Den enda fjäderfärasen som låg sämre till var ölandsgås med 99 avelsdjur.

 

Kännetecken

Färgen på fjädrarna är blekt vildfärgade med vita partier. Ofta, men inte alltid, med vit halsring. Helt vita djur förekommer. Ben och näbb är gulorange eller orange.

Det lättaste sättet att skilja en Blekingeanka ifrån en annan, de är MYCKET lika, är att se på formen på den svarta tippen av näbben och formen på den vita halsringen, där skiljer de sig mest.

Än så länge är det statistiska underlaget för litet men det mesta tyder på att blekingeankorna är något lättare i genomsnitt än de andra lantrasankorna. Vikt hona 2-2,5 kg, hane 2,5-3,5 kg.

När lantraser av fjäderfä beskrivs, görs det inom breda rasramar.

Det är viktigt att en lantras tillåts att variera och att man inte ensidiga avelsmål som maximal äggproduktion eller ett standardiserat utseende. Med rasram avses en dokumentation av den variation som lantrasen hittills har uppvisat, utan tecken på sentida inkorsning.

 

Ankskötsel

Vatten tillhör ankas naturliga element och en sjö eller ett vattendrag är det allra bästa för naturlig ankskötsel. Här finner dessa simfåglar en stor del av sin föda i form av vattenväxter och vattendjur. Det går också bra med en damm eller en balja där de kan simma. Vid parningstider ökar man antalet befruktade ägg om ankorna har simmöjlighet.


Foder 

Basfodret kan utgöras av krossad säd eller hönsfoder, T ex. Lantmännens "Allfoder" för fjäderfä. Våra ankor äter okrossad säd, 2 delar havre en del korn, och behöver då ständig tillgång till grus.

Även om ankor själva finner en hel del själva vid utevistelse på sommaren, bör kraftfoder finnas tillgängligt.
Själva utfodringen upplevs av många uppfödare som problematisk, då ankors gärna vill blöta ut sitt foder i vatten och far som skottspolar mellan foder- och vattentråg. Ankors näbbar är utformade att sortera och sila fram mat i vatten. Ankors behandling av torrfoder och vatten resulterar i stänk och ett nerblött matställe. För att hålla ströet torrt, kan trågen placeras utomhus eller i en avskild del av ankhuset. Om man utfodrar ankor inomhus bör golvet helst vara i två etage. Ett lägre för utfodring och ett lite högre för torr bädd att ligga på.

Mördarsniglar
Aptiten på dessa stora sniglar är mycket individuell. Däremot äter nästan alla lantrasankor gärna småsniglar av alla sorter, vilket håller nere återväxten av mördarsniglar och på sikt tar bort dom helt.

 

Skydd
Ankorna skall ha tillgång till en skyddad "bostad". Ankhuset skall vara dragfritt, ventilerad, torr och skyddad från rovdjur. Förutsättningarna att klara många minusgrader på vintern är stora om underlaget i ankhuset hålls torrt. (Undvik dock dåligt hö som underlag.)
Många ankor tar gärna en vinterpromenad i snön, se dock till att de har en torr plats att lägga sig på.

 

Sällskap
Ha aldrig en ensam anka. De trivs bäst i par eller grupper om en drake (hane) och två till tre ankor (honor). Flera drakar i samma grupp kräver då mist dubbla antalet ankor.

 

Ruvning

De flesta ankor värper fler ägg än de kan ruva. Över 100 ägg per år är vanligt. Ankor kan vara lite slarviga med var äggen värps och med ruvningen. En god ruvanka är viktigt att ha i flocken. Låt den ruvade ankan ha lugn och ro under hela ruvningen. Ge vatten och foder en liten bit från redet, vilket ger henne möjlighet att tömma tarmen, som annars kan bli ett problem för henne. Ankan är själv mycket sparsam med att äta under ruvningen. Ankan kan innan äggläggningen behöva tillskott av snäckskal för att inte riskera att äggens skall blir för tunna och porösa. Ge henne en chans, ankor ruvar visst bäst efter sitt andra/tredje år och dom vill helst krypa undan på nått litet skyddat och undangömt ställe.

Ruvningstid ca 28 dagar (myskanka ca 34 dagar). Insamlade färska ägg kan med fördel användas i hushållet, t ex vid bakning.
Många andrikar är våldsamma i sin uppvaktning av honorna och en och annan kan också angripa nykläckta ällingar. På sikt bör givetvis en sådan hane bytas ut. För säkerhets skull kan flera honor hållas per hane och ällingarna en tid skyddas.

 

Slakt

När ungankorna är 11-12 veckor gamla, får de grövre fjäldrar och blir piggiga och svårplockade. Antingen bör slakten ske före denna tid, eller så väntar man tills de är fullt befjädrade vid 5-6 månaders ålder. Väntar man så länge att det börjar frysa ute, börjar nya fjädrar att bildas och de blir åter piggiga. Detta fenomen gäller i hög grad myskankor.

Att kläcka ankägg

Ägg ifrån alla former av vattenfåglar tycks vara ett pyssel att kläcka i maskin och vi har hoppas i dagsläget att vi inte skall behöva ge oss in i detta. Är man nyfiken på mer information så har Ankor en mycket informativ sida (se under länkar). Det bekvämaste är att ha en ruvvillig anka och vårda henne ömt.

 

Källor:
Svenska Lanthönsklubben

www.ankor.se

Lantrasparken, Ingelstadgymnasiet

Adresser till ovanstående finns under länkar.

 

 

 

Ankbilder

 

Blekingeankor på utepremiär i sitt nya hem på Lindsgården.

 

Matrast på Lindsgården, blekingeankorna delar bord med hedemorahöns.

 

Ankbad i sänglåda.

 

Det går vilt till i sänglådan.

 

Blötast blekingeanka vinner fotografen har sökt skydd bakom plywoodskiva.

 

info@lindsgarden.se © 2009-2010 Lindsgården